Diskutera inlägget: Att leva som man lär

Att leva som man lär

IMG_3916
En bild från i våras. Fivefingerslöpning 06:00. Jag vill tillbak.

Ofta så tror nog folk att man lever som en perfektionist.Att man gör alla de rätta valen i livet. Om jag ska vara ärlig så har december månad inte riktigt speglat mitt liv som jag önskar att det hade sett ut. Att leva som man lär kan vara lite tufft ibland, men vi alla är ju bara människor och vi kan inte alltid vara perfekta.

1 december så skadade jag min axel. Detta gjorde jag på CrossFit tävlingen i storfors. Träningen hade gått grymt bra fram tills dess och allt annat flöt faktiskt på riktigt bra också. Det som vi vet säkert är att jag har en skada i muskelbuken av infraspinatus, men jag är lite lur på att jag har något mer än detta. Tyvärr. Jag har rehab tränat 5ggr i veckan sedan dess, det har gett framsteg, men jag kan fortfarande inte träna så som jag vill träna.

Jag har i princip aldrig varit långvarigt skadad under mina ca: 10 år jag styrketränat. När skadan inträffar, och man inte längre kan utöva det man älskar så är det som att en del av sig själv försvinner. Jag har nog aldrig ätit så dåligt som jag gör nu, tränat så dåligt som jag gör nu. Det speglar av sig, jag har aldrig varit så trött som jag är nu heller. Träningen är en stor del av mitt liv och utan den så är jag inte samma person.

Jag kommer tillbaka. Det kan låta töntigt att en skada kan förändra så mycket, men så är faktiskt fallet. För min del är detta ganska nyttigt. Det är inte bara att göra en förändring om man har käppar i hjulen som hugger fast. Det handlar om att hitta vägar runt, vägar förbi problemen. Man kan inte fastna bara för att hjulet blivit lite vint. Att leva som man lär, gör jag inte, utan just nu lär jag av hur jag lever.

  • Hilda

    Sista meningen säger mycket! Kloka ord Tomas, håller tummarna för att det släpper och motivationen kommer tillbaka!

  • Sandra T

    Mycket bra inlägg! Ffa det där om attdet inte bara e bara å göra en förändring då annat inte e så bra! Å sista meningen ja som “Hilda” skriver, mitt i prick! Kämpa på å krya på dig!

  • Carola

    Usch, besvärligt! Kanske finns det något i livet, som du nu kan lägga din tid på….? Något som du har varit lite nyfiken på, men som du tidigare inte har prioriterat? Jag hoppas din skada läker fort!

  • France Legweek

    Helt missat din skada Tomas. Tråkigt att höra. Lägg allt krut på att filma & redigera (det DU är bäst på) på så sätt kan du engagera dig & koppla bort tanken på din skada. Att sitta i driven på MAX löser inga problem även om du vet om det själv så är det bra att någon vågar säga det till dig.

    #kuggaupp Tomas – axeln blir bättre om du tvingar dig att tänka att den ska bli bättre – #mindgames funkar oftast.

    //mvh France Legweek

  • Flickfavoriten

    Styr upp det här nu Tomas, inge mer k-rullar/driven på maxen. Det kommer inte läka skadan! Brutal sanning men så är det!

    OBS vill se mer filmning av x:et’s “spermaskägg” så jobba med det framöver! Dokumentera hans resa till Botnia det får dig att tänka på något annat samtidgt. Vill även se dig plöja i spåret? Kanske är svårt med axeln men tror du kan plöja ganska ordentligt och agera sparring till x:et!

    BILD 6

  • V

    Du kommer tebax!

  • Pellegrino

    Håller med V

  • http://www.4-klovern.se ola

    Riktigt bra text TTTT !!

    Tråkigt som fan med skadan, än tråkigare med alla K-rullar samt tomgångskörning i driven på MAX.

    Är dock helt säker på att vi inom någon månad köttar GRACE tillsammans igen :)

  • Bubblan

    Trist! Hur kom det fram att det är muskelbuken på infraspinatus? Har själv problem med rotatorcuffen på vänster axel, har dock inte gått till någon sjukgymnast dumt nog. Funkar dock bra så länge jag inte tränar för tungt och håller god form på mitt utförande. Men så fort jag gör något avsteg så har jag ont i någon vecka minst..

  • nicole

    Trillade in här av en slump och fastnade. Läser inlägget ovan och jag svär att det kunde varit JAG som skrivit inlägget. Förstår så otroligt väl vad du menar och hur du känner – precis samma sak har jag gått igenom sedan jag skadade axeln tidigt sommaren 2012. Jag var dessutom dum nog att inte lyssna på kroppens första signaler, utan körde på ett tag ändå i tron om att det skulle ge sig, trots att jag ALDRIG skulle rått en annan människa att göra detsamma. Särskilt nu efter att jag i höstas dessutom utbildade mig till PT fattar jag hur dum jag var då och hur mycket det förvärrade axelproblemen.
    Just det där med att “tappa” en stor del av den man är när man inte längre kan göra det man älskar, det är den värsta biten. Det som är svårast att hitta tillbaks till kan jag tycka. Jag är snart där nu, men helvete vad tid det tar och hur mycket man måste kämpa med huvudet emellanåt.

    Och ja, det må låta superfånigt att en skada ska förändra så mycket, men precis som du säger så är det faktiskt just det den gör.
    Jag hoppas du snart hittar tillbaks till biten du tappade av dig själv och hittar någon träningsform du kan utöva som du älskar. Och lycka till med axeln!

    http://nicolesoraya.wordpress.com